Fyra vänner ger sig ut på en vandring över Kinnekulle. De följer stigar genom skog och öppna landskap, över kalkstensryggar och genom stilla marker där spåren av platsens historia ligger nära under ytan.
Under dagarna på berget börjar något förändras. Vissa platser bär på en närvaro som inte riktigt hör till nuet. Rörelser tycks dröja kvar i landskapet, och gränsen mellan det som är och det som varit blir allt svårare att urskilja.
Det de upplever låter sig inte förklaras. Men när vandringen är över bär de med sig något som fortsätter att leva inom dem en stilla påminnelse om att historien inte alltid ligger bakom oss. Ibland rör den sig fortfarande genom marken vi går på.
Det är då de börjar förstå vad Kinnekulle egentligen är: ett landskap som viskar.